moadecklilja

Sett Bröderna Lejonhjärta nu. Blev djupt besviken, de förstörde hela min romantiserade bild av syskonkärlek. så fort det varit något dystert som hänt i föreställningen kom en clown eller liknande inhoppade, för att lätta upp stämmningen. det gjorde att man aldrig fick den djupa känslan av syskonens samhörighet. Och budskapet med pjäsen blev att döden är någonting positivt som bara kan hända när som helst. Inte så som jag tror att Astrid Lindgren ville framställa det, som att döden var något vördnadsfullt att ha respekt för. Jossi, guldtuppen, förrädaren hade en clowndräkt i en massa olika färger, sofia, duvdrottningen hade en svartkappa och från huvudet strån med halvdöda duvor på, inte så vackert. Alltså var besöket inte så lyckat, de flesta i klassen, om ut i pausen och gnällde om hur dålig den var. Jag tror att de flesta blev väldigt besvikna på pjäsen eftersom vi alla har Astrids historier i hjärtat sen vi var små.

Nu, sleeping hos Jacob.
Puss och kram skum banan